Channel Bonding innebär att man slår ihop två eller flera kanaler till en bredare kanal för att på så sätt öka överföringshastigheten. I 802.11n standarden introducerades Channel Boning genom att sammanfoga två 20 MHz kanaler till en 40 MHz kanal.
I 802.11ac standarden kan i Fas2 totalt 8 st 20 MHz kanaler slås ihop till en 160 MHz kanal.
Fördelen är högre överföringshastighet – något som sker på bekostnad av tillgänglig bandbredd för andra accesspunkter!
En accesspunkt som sänder med 160 MHz kanalbredd tar upp hela det tillgängliga frekvensspektrumet, något man ska vara medveten om vid kanalplanering av nätverk.
Fas | Bandbredd per kanal (väljs i accesspunkten) | Total användbar bandbredd med Dynamic Frequency Selection (DFS) kanalerna | Antal icke överlappande kanaler med Dynamic Frequency Selection (DFS) kanalerna medräknade | Total användbar bandbredd utan Dynamic Frequency Selection (DFS) kanalerna | Antal icke överlappande kanaler utan Dynamic Frequency Selection (DFS) kanalerna |
1 | 20 MHz (11a/n/ac) | 420 MHz | 21 | 180 MHz | 9 |
1 | 40 MHz (11n/ac) | 360 MHz | 9 | 160 MHz | 4 |
1 & 2 | 80 MHz (11ac) | 320 MHz | 4 | 160 MHz | 2 |
2 | 160 MHz (11ac*) | 320 MHz | 2 | 160 MHz | 1 |