Varför behöver man 802.11n? «

802.11n innebär högre hastigheter i nätet. Högre hastigheter innebär att fler kommer att vilja använda nätet. 802.11n kommer också att öka räckvidden och förbättra genomträngningsförmågan för radiosignalerna. 802.11n är främst framtagen för att möjliggöra videoströmmar i HD-format och stora filöverföringar genom trådlösa nät. Den är också mycket bra på att hantera VoIP (Voice over IP). Generellt sett är 802.11n framtagen för att få snabbare och mer pålitliga trådlösa nät.

 

När blev standarden klar?«

IEEE 802.11n's arbete har sett ut så här hittills:

Januari 2004 startade arbetet i Task Group n inom IEEE
Maj 2006 Draft 1.0 las fram men röstades ner
November 2006 Draft 1.06 godkändes
Mars 2007 Draft 2.0 klar
November 2007 Draft 3.0 klar.
Maj 2008 Draft 4.0 klar. 547 sidor
Juli 2008 Draft 5.0 klar med 90% majoritet
September 2008 Draft 6.0 klar med 91% majoritet
November 2008 Draft 7.0 klar med 94% majoritet

11 sept 2009 godkändes standarden av IEEE
29 okt publicerades den färdiga standarden

 

Vad innehåller 802.11n?«

Det finns många nya funktioner i 802.11n. Några av dem är obligatoriska, dvs tillverkare av radioutrustning måste ha dem med för att få kalla det 802.11n, och några är tilläggsfunktioner som tillverkarna kan implementera om de vill. Den kanske viktigaste funktionen är att utrustning som kör 802.11n är bakåtkompatibel med 802.11a, b och g. Dvs de fungerar även i dagens nät.

De viktigaste funktionerna inom 802.11n är följande:

    • MIMO
    • 2,4 GHz och/eller 5 GHz
    • Spatial Multiplexing
    • Frame aggregation
    • Channel bonding

    802.11n bygger på alla tidigare tillägg till 802.11-standarden, inklusive de förbättringar i MAC (Medium Access Control) som ingår i 802.11e för QoS och strömsparläge. 802.11n innehåller flera nya tekniker som sammankopplats och det finns dessutom ett antal tekniker som tillverkaren kan välja om de vill använda eller inte. Några viktiga tekniker som är obligatoriska är Spatial Multiplexing, samt Frame Aggregation.

    MIMO data-frame

    2,4 GHz och/eller 5GHz
    Standarden medger att använda 2,4 GHz eller 5 GHz eller båda (dual-band). Accesspunkter för 802.11n bör kunna köra 2,4 GHz och 5 GHz samtidigt.

    MIMO
    Multiple input Multiple output. MIMO är en viktig del i den nya tekniken som använder sig av multipla antenner/antennelement för att skicka och ta emot signaler samtidigt. Det finns olika varianter av den här tekniken t ex 2x2:2, 3x2:2, 3x3:2, 3x3:3 osv. Den första siffran står för hur många antenner som kan skicka signaler medan den andra siffran står för hur många antenner som kan ta emot signaler. Siffran som följer ”:” är antalet samtida dataströmmar (se Spatial Multiplexing nedan) mot en klient. Det vanliga idag är 2x2:2 men 3x3 och 4x4 kommer.
    Innan 11n så har WLAN alltid varit halv duplex (antingen lyssnar man eller så tar man emot signaler) då det bara haft en radio och ett antennelement för att skicka och ta emot signaler på. Med den nya tekniken så används en antenn för skicka och en för att ta emot, vilket gör trådlöst till full duplex.

    Channel Bonding innebär att man slår ihop två vanliga 20 MHz-kanaler till en dubbelt så bred 40 MHz kanal. Om man använder detta på 2,4 GHz så finns det inte mycket utrymme kvar för andra användare, men på 5 GHz är detta en bra teknik.

     

    Vilken hastighet får man med 802.11n? «

    Man läser ofta att 802.11n går i 600Mbit/s. För att uppnå detta behövs för det första 4x4 MIMO. Du behöver alltså en accesspunkt med fyra radioelement samt en klient med fyra radioelement för att kunna hantera fyra samtidiga dataströmmar. Dessutom måste Spatial muliplexing och Channel Bonding vara aktiverat. Då man kan uppnå 150Mbit/s med en dataström med 802.11n så blir det 150x4 i maximal hastighet.

    Det kommer att dröja något år innan vi ser accesspunkter och klienter med denna kapacitet.
    Den vanliga hastigheten med dagens 11n-accesspunkter är på 150Mbit/s. I ren dataöverföring (på TCP/IP-nivå) när man mäter i optimala förhållanden blir detta 60-90Mbit/s, vilket i sig är mycket snabbare än dagens trådlösa nät.

     

    I måldokumentet från IEEE finns det beskrivet att det är önskvärt att standarden ska klara av 100 Mbps througput.

    I samband med Draft 3.0 finns det specificerat vilka hastigheter som kan komma på fråga. Dessa beror på en mängd saker, bland annat hur många antenner som ingår i MIMO-antennen. Minst 2 och max 4 antenner kan användas. Även kanalbredden påverkar. Om man har möjlighet att använda 40 MHz kanalbredd får man dubbel kapacitet, men begränsningar i antalet kringliggande AP. En möjlighet är att använda klienter som stöder 5GHz-bandet och där använda bredare kanaler för bättre spridning.

    Den maximala hastigheten som kan uppnås vid optimala förhållanden och med utrustning som stöder alla ingående tillägg kan man komma upp i hastigheter på 600 Mbps. En utförlig förklaring hur detta sker finns här »

    802.11n view

     

    Vad innebär den ökade effektförbrukningen? «

    Om man överväger en investering i ett 802.11n-nätverk finns det ett antal punkter att Access-punkter med stöd för 802.11n drar generellt mera ström än tidigare access-punkter, oftast ca 17 – 25 W. Detta innebär att de inte kan använda alla funktioner och utsänd effekt om de strömmatas med PoE.
    Det finns dock 802.11n produkter med mindre/normal strömförbrukning som kan strömförsörjas med vanliga PoE 802.3af.

    IEEE håller på att ta fram en ny standard som ger upp till 30 W over PoE, 802.3at, och den beräknas vara klar i slutet på 2009. Det finns idag produkter med draft 802.3at med 30W uteffekt.

     

    Vad ska jag tänka på vid köp av 802.11n produkter? «

    Om man överväger en investering i ett 802.11n-nätverk finns det ett antal punkter att ta hänsyn till. Här är en lista på några av de viktigaste:

    1. Får jag önskad hastighet med leverantörens produkter?
    1. Kommer jag att behöva göra förändringar i infrastrukturen på grund av ökad trafikmängd? Nya gigabit switchar? 10/100 switchar är längsammare än 802.11n.
    1. Kommer jag att behöva en ny wireless-switch/controller?
    1. Behöver jag strömförsörja access-punkterna med mer effekt?
    1. Måste jag uppgradera mina PoE-switchar? Har de stöd för Gigabit?
    1. Är lösningen certifierad av Wi-Fi Alliance och följer den den slutliga 802.11n eller följer produkten en draft?
    1. Finns det planeringsverktyg som stöder de nya access-punkterna?